| Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
EFTERVÄRK äf3ter~vær2k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
värk l. smärta som följer efter (en operation l. svårare sjukdom o. d.). Dalin (1850). För att stilla eftervärk vid extraktion gifver man 1 droppe af 1 % nitroglycerinlösning på ett halft glas vatten. Welin Hvad nytt i prakt.? 2: 72 (1895; om smärta efter tandutdragning). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d. (alltid pl.), holl., t. o. eng. (i alla de tre nämnda spr. vanl. pl.); jfr (med avs. på pluralen) äv. fr. douleurs après l’enfantement, nylat. dolores post partum] vanl. i pl., om efter förlossning uppträdande, om födslovärkar påminnande smärtor vilka härröra av livmoderns sammandragning o. bidraga till efterbördens utdrivande. Hoorn Välöfv. jordg. 1: 314 (1697). Emot eftervärkar (brukades) några droppar (blod) af funiculo umbilicali (dvs. navelsträngen). Linné Ungd. 2: 194 (1732). Effter-verk som barna-föderskor hafva. Serenius (1734; under after-pains). De (förlossnings-)värkar (kallas) .. eftervärkar .., hvilka dels utdrifva efterbörden, och dels stundom fortfara längre eller kortare tid efteråt. Cederschiöld Qv. slägtlif 2: 28 (1837). Collin Ordl. (1847: Eftervärk). Lütken Läkaren 521 (1902).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (föga br.) bildl.: efterkänning, eftersläng(ar). Riksdagen och dess literatur ockupera (ännu) alla sinnen. Året går om, innan eftervärkarna deraf satt sig hos våra bokpressar. Tegnér 5: 307 (1823). Eftervärken af ett långt och förfärligt krigs oredor. Topelius Fält. 4: 208 (1861, 1864).
Spalt E 288 band 7, 1919