| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EMBELLERA aŋ1bele4ra, äv. am-1, i Sveal. äv. -e3ra2 (anngbällèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
förskönas, bli vackrare, ”vinna”, ”växa till sig”; numera nästan bl. i fråga om kvinnas utseende; förr äv. tr.: försköna, pryda, smycka. Hiärne 1 Hdskr. 28 (c. 1715; i tr. bet.). Lustiga och interessanta anecdoter hvarmed han kunde embellera sina Skrifter. SP 1779, s. 349. Leonore .. fanns ha förunderligen embellerat. Bremer Hem. 1: 365 (1839). Sedan hingsten år 1896 visade sig på hästutställningen, har han embellerat betydligt. SD(L) 1898, nr 172, s. 3.
Spalt E 496 band 7, 1922