| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ENBÄR e3n~bä2r, stundom -bæ2r, äv. 4~1 (e`nbär Weste), sbst.2, l. (numera bl. vard., bygdemålsfärgat) ENEBÄR30~2, n.; best. -et; pl. =.
1) benämning på enens frukt. Gröna (omogna), mörkblå (mogna) enbär. Torkade enbär. Lemnius Pest. C 2 a (1572). Eenebär, lökeskaal, epleskaal eller annat wälluchtandhe (skall) kastas i eelden (för att röka i sjukstugan). Rudbeckius Kyrkiost. 59 (c. 1635). Tagh Risker, salta them in medh Eenebär och Cummin. Kockeb. C 1 b (1650). Huru man kan bryggia Öhl af Enebär. Rålamb 13: 77 (1690). Af gröna Enebären som sönderstötas och kokas med grädda blifver en god sårsalfva. Florman Pharm. 20 (1809). Enbären .. verka urin- och svettdrifvande. 2 NF 7: 501 (1907).
2) (†) ss. namn på hela växten: en, enbuske, enträd. Palmberg Ört. 41 (1684). Wahlenberg Flora sv. 658 (1826).
-BRÄNNVIN. (enebärs- I. Erici Colerus 1: 245 (c. 1645), Synnerberg 112 (1815)) brännvin bränt på enbär l. med tillsats av enbär till mäsken; genever, gin. Rålamb 13: 78 (1690). Enbärsbrännvin tillverkas hufvudsakligen i Holland. 2 UB 4: 572 (1899). —
-BUSKE. (enebärs- Bromelius Chloris 51 (1694), Broocman Hush. 5: 39 (1736)) (numera föga br.) enbuske, en. —
-DEKOKT. —
-DRICKA. (enebärs- Linné, Norlind AllmogLif 391 (1912)) dricka bryggt på l. med tillsats av enbär. Enebärs dricka brukas .. allment i Sverige. Linné Gothl. 325 (1745). —
-LAG. (enebärs- Trozelius Rosensten 140 (1752), Haartman) At bada Ryggen med Matricaria (m. m.) .. i het Dranck eller Enebärs- och Granrislag doppade, lindrar (värken). Haartman Sjukd. 295 (1765). —
-MOS. (enebärs- Block Pest. 37 (1711), Florman Pharm. 20 (1809)) särsk. farm. = -SYRUP. Enbärsmos och Mahlört hjelper ibland för upkastning. SvMerc. 3: 38 (1757). Juhlin-Dannfelt 346 (1886). —
-OLJA. (enebär- HT 1900, s. 195 (i handl. fr. 1555), Rålamb 13: 78 (1690). enebärs- I. Erici, PH 11: 295 (1777)) aromatisk olja som destilleras ur enbär. Enbärsoljan har flerfaldig medicinsk användning. I. Erici Colerus 1: 245 (c. 1645). Koncentrerad Enbärsolja. Ekenberg (o. Landin) (1889). —
-SAFT. (enebärs- Palmcron Sundh. sp. 65 (1642)) Enbärssaft .. är styrkande för sjuka. Linderholm 1: 518 (1802). —
-SIRAP l. -SYRUP. (enbär- Sv. farm. enebärs- Bouppt. fr. Växiö 1782 (: Ennebärs-), Därs. 1793) särsk. farm. ss. läkemedel; jfr -MOS. Säg, Lisu, .. hvad skall han bjuda oss? .. Kanske .. kokt vatten med enbärssirap? Topelius Vint. I. 2: 309 (1880). Syrupus Juniperi. Enbärsirap. Sv. farm. 309 (1901). —
-TRÄ. (enbär- Franckenius Spec. F 2 b (1638), Rudbeck Hort. bot. 60 (1685). enebär- Psalt., Månsson Ört. 239 (1628). enebära- 1 Kon., Schenberg (1739). enebärs- L. Paulinus Gothus, Holm N. Sv. 190 (1702))
1) (numera bl. ngn gg i talspr.) = -TRÄD 1. (Han) satte sigh vnder itt Enebäraträä. 1 Kon. 19: 4 (Bib. 1541). Dybeck Runa 1845, s. 81.
2) (numera föga br.) trä (ved l. virke) av en. Psalt. 120: 4 (Bib. 1541). En swarffwadt Knap vtaff Enebärs trä. L. Paulinus Gothus Pest. 75 b (1623). Heinrich (1814). —
1) (numera föga br.) enträd, en. Bromelius Chloris 51 (1694). Enbärsträd i bibeln afser de stora, trädartade, i Orienten växande arterna af Enslägtet. Fries Ordb. (c. 1870).
-VATTEN. (enebära- Månsson Ört. 256 (1628). enebäre- GR. enebärs- VDAkt. 1657, nr 275, Haartman) särsk. (förr) ss. läkemedel användt vatten som destillerats över enbär. GR 18: 594 (1547). Vid Andtäppa .. bör man .. dricka .. på maten Enebärsvatn. Haartman Sjukd. 26 (1765). Dalin (1850). —
-VIN. (enebär- I. Erici. enebärs- Bruno Kloka gumm. 105 (1762)) (förr) vin tillsatt med enbär. Enebär Wijn .. Tienar emot Förgifft, Stenen i Niurarna och Blåsan, och vtdrifwer Qwinnors tijd. I. Erici Colerus 1: 283 (c. 1645). Lundin (o. Strindberg) GSthm 483 (1881; i fråga om förh. på 1760-talet). —
-ÖL. (enebär- I. Erici Colerus 1: 283 (c. 1645)) öl bryggt på l. med tillsats av enbär. Heidenstam Folkung. 1: 25 (1905).
C: ENEBÄRA-TRÄ, -VATTEN, se B.
D: ENEBÄRE-VATTEN, se B.
Spalt E 585 band 7, 1922