Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ENGELSK, sbst.1, m.; pl. -er.
Ordformer
(enggilsk Carl ix)
Etymologi
[jfr ä. d. engelsken, sg. best., engelsker, pl.; substantivering av ENGELSK, adj.1; jfr med avs. på bildningssättet DANSK, sbst., o. SVENSK, sbst.]
(†) engelsman. Rychted går väll, ath the frantsoser och engelsker schole vare udi rustning moth hvar annenn. GR 28: 200 (1558). — Anm. I sg. obest. (Carl IX (c. 1585) i HT 1906, s. 135, Schroderus Os. III. 2: 85 (1635)) är ordet kanske snarast att betrakta ss. adj. (jfr ENGELSK, adj.1 e α).

 

Spalt E 610 band 7, 1922

Webbansvarig