Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ENSTÄNDELIGEN l. ENSTÄNDELIGA, adv.
Ordformer
(in- RARP, KKD 11: 97 (1706). en- Rudbeck, Ekblad. — -liga Swedberg Ungd. Tilägn. § 6 (1709), Lind (1749). -ligen RARP, Ekblad)
Etymologi
[av ä. d. instændelig(en), adv., av t. inständiglich, adv. till inständig (se ENSTÄNDIG)]
(†) enträget, envist; allvarligen. Och begärede LandtM(arskalken) instendeligen att de wele bettre betenckia sig. RARP 3: 208 (1642). Effter Plinius så enständeligen nekar Biörnar wara i Africa. Rudbeck Atl. 3: 549 (1698). Ekblad (1764).

 

Spalt E 667 band 7, 1922

Webbansvarig