Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ENTOM, n., l. ENTOMA, f., l. ENTOME, n.
Ordformer
(-tom (-toom) L. Petri, Adlerbeth. -toma Roman Holberg Klim 190 (1746). -tome Dalin)
Etymologi
[sv. dial. entomma, f., entomme, n.; jfr äv. sv. dial. tom, n., o. isl. tóm, n., ledig tid]
(†) ensamhet; i förb. med prep. i: i ensamhet, i enrum. Han wille gå något litet fram bätter och bidia, ther han måtte wara j sitt eentoom. L. Petri Chr. pina N 4 a (1572). Jag lullar (dvs. vankar omkring) i entome. Dalin Arg. 2: nr 24, s. 6 (1734: uppl. 1754: enslighet). Celsius E. XIV 216 (1774). Jag skall säga honom sanningen i entom. Adlerbeth FörslSAOB (1788).

 

Spalt E 671 band 7, 1922

Webbansvarig