Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ENTZEL, adj. -tzle, -tzla. adv. -T.
(†) ensam; enstaka, enda. En hoop Pållackar (hade) de entzla Rijdande anfallit och några få drängar borttagit. KKD 13: 343 (1704). Nordberg C. XII 1: 91 (1740).
Spalt E 678 band 7, 1922