| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EPILEPSI ep1iläpsi4 l. e1p-, l. -lep-, l. 01—, r. (f. Heinrich (1814), Wenström o. Jeurling (1891)); best. -en, äv. -n. Förr äv. i lat.-gr. form. B. Olavi 14 a, 149 a (1578).
ett visst slags (nerv-) sjukdom som i sin typiska form kännetecknas av häftiga krampanfall o. medvetslöshet; fallandesot, fallandesjuka. Swedberg Schibb. 268 (1716). Linné Diet. 2: 9 (c. 1750). Epilepsin har .. redan varit känd af de äldste författare, såsom Hippokrates. ASScF 14: 426 (1885).
Spalt E 692 band 7, 1922