Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EPISOD ep1isω4d l. e1p-, ngn gg -så4d (rimmande med nåd: Sturzen-Becker 3: 147 (1861)), r. (m. Weste, Lundell); best. -en; pl. -er. Hos Spegel GV 5 (1685) användes (i bet. 1) en nylat. pl. episodi.
1) estet. bihandling i ett litterärt värk (i berättelse, episk dikt osv.) som är fristående i förh. till huvudhandlingen, men dock på ett naturligt sätt är förbunden med den. Bergklint Sam. 1: 245 (1781). (Creutz’ ”Atis och Camilla” är) en högst enkel historia, der uppfinningen ligger ojemnförligt mindre i berättelsen, än i hvarjehanda särskilda episoder. Atterbom Siare 3: 571 (1844). Ljunggren Est. 2: 373 (1860).
2) snart övergående o. mindre betydelsefull händelse l. period i ett större händelse- l. tidssammanhang (t. ex. i en persons liv l. ett folks l. en institutions historia). En ful Episode (i konungens historia) .. var den högst smutsiga Stobéiska saken. HSH 7: 289 (c. 1750). (Trots allt) utgör .. (jansenismen) likväl i pedagogikens historia blott en kort episod. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 175 (1898).
1) till 1. LittT 1797, s. 138. (Lönnrots) sammanarbetning av de episodiska sångerna (i Kalevala). Sylwan (o. Bing) EurLittH 1: 49 (1910).
2) till 2: övergående, tillfällig; ss. adv.: i förbigående. Mycket i vårt lif är episodiskt. Bremer Sysk. 2: 45 (1848). 2 NF 18: 24 (1912).
Spalt E 694 band 7, 1922