Publicerad 1922   Lämna synpunkter
EROTOMAN e1rωtoma4n l. er1-, l. -ot-, äv. -åt-, l. -tω-, äv. -tå-, sbst. m.||ig. o. adj.; ss. sbst. best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr EROTOMANI samt ordpar sådana som MONOMANI : MONOMAN]
1) sbst.: person som lider av erotomani. GHT 1896, nr 277 B, s. 1.
2) adj.: som lider av l. beror på erotomani. Erotomana drömmar om kärleksförbindelser med olika kvinnor. Lamm Swedenborg 152 (1915). —

 

Spalt E 721 band 7, 1922

Webbansvarig