Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ERSMÄSSA e3rs~mäs2a, äv. (bygdemålsfärgat) ERSMÄSS l. (i sht i skriftspr.) ERIKSMÄSSA e3riks~; r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(e(h)rs- Murenius AV 572 (1665: Ehrssmess tijden) osv. eriks- (erikx- m. m.) GR 3: 164 (1526) osv.)
Etymologi
[fsv. eriksmässa; av ERIK o. MÄSSA, sbst.]
fordom: (högtid i förening med) marknad som hölls i Uppsala den 18 maj (till minne av Erik den helige); numera: folklig benämning på nämnda dag; jfr ERIK 1. GR 3: 164 (1526). Wij warit haffue j Erichzmesso j wpsale och handlatt medt Rikisins Rådh. Därs. 6: 95 (1529). (Man bör) ej afbida Ericsmässan innan Ålkistan i ordning-ställes. SvLitTidn. 1816, sp. 317. Söderberg Rytm. 58 (1907).
Ssgr: A: ERSMÄSS-AX. (-mässe- NF. -mässo- Nyblom Minnen 1: 44 (1904)) i fråga om det stundom inträffande förhållandet att rågen går i ax redan vid ersmässtid. Re’n våra ersmäss-ax sig knyta, / Och kornet vaggar snart sitt gull. Böttiger 3: 96 (1843, 1858). Ännu lefver hos allmogen den föreställningen att ”ersmässe-ax ger olsmässekaka” (Olofsdagen d. 29 juli). NF (1881). —
-DAG. (-mässe- Botin Hist. 2: 60 (1792: Eriksmässe dagen). -mässo- Bondepract. (: Erichsmesso Dagh), Möller (: eriksmässo dag)) eriksdag; i pl. stundom om dagarna omkring den eg. ersmässdagen. Bondepract. F 4 b (1662). Så snart kälen var ur jorden .. ungefär Ersmässo dagarne. Brauner Tankar om åker 136 (1752). Möller (1790). —
-MARKNAD. (-mässe- GR 11: 109 (1536: Erickzmesse Marknadenn), Därs. 15: 284 (1543: Erickzmässe Marcknaden). -mässo- GR 9) (förr). Alle .. szom nw forsamblede äre i Erickzmesso marcknaden i Vpsale. GR 9: 98 (1534). —
-TID. (-mässe- GR (: Erikszmesze tiidh), Heidenstam (: Eriksmässetid). -mässo- Tiselius Vätter 1: 109 (1723: Ericksmässotijden)). GR 7: 20 (1530). Heidenstam Svenskarna 2: 289 (1910).
B (i sht i skriftspr.): ERSMÄSSE-AX, -DAG, -MARKNAD, -TID, se A.
C (i sht i skriftspr.): ERSMÄSSO-AX, -DAG, -MARKNAD, -TID, se A.

 

Spalt E 722 band 7, 1922

Webbansvarig