Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ESTER äs4ter, sbst.2, r.; best. -n; pl. -trar.
Etymologi
[ordet bildat av den t. kemikern L. Gmelin (Hb. d. Chemie 4: 161 (1848))]
kem. sammansatt syrehaltig eterförening. Rosendahl Farm. 451 (1897). Fetterna äro estrar af feta syror. 2 NF 26: 85 (1917).
Ssgr: ESTER-HARTS. kem. —
-SYRA. kem. sur ester. 2 NF 7: 936 (1907).

 

Spalt E 741 band 7, 1922

Webbansvarig