| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ETNO- et1no- l. e1t-.
(i sht i fackspr.) i ssgr.
-GRAFI1004. vetenskap(en) om människan, sådan hon framträder i samfundsgrupper (familj, stam, folk o. d.), avseende de för varje särskilt folk osv. karakteristiska kulturella egendomligheterna; numera nästan bl. i fråga om naturfolk l. folk(lager) med mera outvecklad kultur; särsk. om den beskrivande delen av denna vetenskap. Comparativ ethnographi. Nilsson Ur. I. 4: 2 (1843). Ymer 1905, s. 10. —
-GRAFISK1040. adj. till -GRAFI. Ethnographiska Samlingar. Nilsson Ur. I. 1: 42 (1838). Dessa smycken äro .. etnografiskt intressanta. AB 1890, nr 11, s. 2. Våra etnografiska muséer. Nilsson PrimRel. 91 (1911). jfr (†): (Man) följde .. tvenne olika methoder vid alla händelsers berättande, antingen den ethnographiska, hvart folk för sig, eller den synchronistiska, då allt liktidigt sammanstäldes. Broocman TyUnd. 2: 136 (1808). —
-LOG104. person, särsk. vetenskapsman, som ägnar sig åt studiet av etnologien. NF 1: 40 (1875). WoJ (1891). —
-LOGI1004.
1) vetenskap(en) om människan, sådan hon framträder i samfundsgrupper, etnografi; särsk. om den jämförande delen av denna vetenskap. Värend och virdarne. Ett försök i Svensk Ethnologi. Hyltén-Cavallius (1863; boktitel); jfr: Hyltén-Cavallius kallar sin bok ”Ett försök i svensk Ethnologi”. Detta torde vara första gången i Europa som ordet etnologi tages i sådan betydelse. Rig 1918, s. 150. Östergren FrämOrd (1912). jfr: Den rationella Ethnologien eller vetenskapen om Folkstammen (nationen), Racen och Slägtet. Boström Propæd. 14 (1851).
Spalt E 757 band 7, 1922