| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXEKVERA äk1sekve4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, EXEKUTION (se d. o.).
1) (numera mindre br., ngt vard.) utföra l. värkställa (ngns vilja, beslut, order o. d.); fullborda (dom), låta (dom l. ådömt straff) gå i värkställighet; äv. allmännare: utföra (handling l. prestation). GR 12: 272 (1539). En Dommare (bör) icke låta gå en rätt fält Doom til ryggia, vthan honom fulfölia och exequera. Schroderus Waldt 36 (1616). Straffen, som Lagarne utsätta, böra med noghet exsequeras. Lanærus Försök 103 (1788). Dansen kring guldkalfven exequeras af hela sällskapet. SthmFig. 1845, s. 14. ”Jag har ordres att retirera!” — ”Ja, så ta mig tönner djefler jag tror att kornetten nånsin exequerat ordres så fermt!” H. Lilljebjörn Hågk. 1: 148 (1865). Janson Gast. 124 (1902). — (†) med konkret obj. (Vi sågo) Krigs-machiner, exequerade med mycken nätthet af Prinsen sjelf. Björnståhl Resa 4: 158 (1774).
2) utföra (musik); spela l. sjunga (ett musikstycke o. d.). SP 1779, s. 266. Musiken som exekverades var ur Vilhelm Tell. Ulla v. Heland (1842) hos Dahlgren 2Ransäter 153. Wegelius MusH 582 (1893).
3) (†) utsöka, utkräva, indriva (fordran, böter, skatt o. d.); utmäta (ngt), taga (ngt) i mät; abs.: värkställa utmätning; med personobj.: göra utmätning hos (ngn). Der adelsmannen försummar (att utkräva gärden), så skal Chronones fogde exeqvera. RARP 9: 248 (1664). Dher är intet att taga eller låta exeqvera hoos dhem. VDAkt. 1695, nr 625. Dher han intet innom 14 dagars tidh betahlar skall han exeqveras. ÅgerupArk. Brev 30/3 1698. Sahlstedt CritSaml. 103 (1759). Dalin (1850). — jfr UT-EXEKVERA.
4) (numera bl. ngn gg med arkaistisk anstrykning) avrätta (förr stundom i förb. exekvera till livet); avstraffa, giva stryk o. d. Blifwa exequeret till lifwet. LReg. 182 (1624). Then Private Gouverneuren exequerar i Herberget, then Publique i Scholan, så at offta både hörsel och minne förgår. Kenorin Runbom 65 (1729). I morgon skall en quinna, som med förgift expedierat sin mann, exequeras på afrättsplatsen. VDArk. 22/5 1855. T. Hedberg i VLitt. 3: 581 (1902).
Spalt E 817 band 7, 1922