Publicerad 1922   Lämna synpunkter
EXPORT äkspor4t, r. (m. Weste 1: 1960 (1807), Lundell); best. -en; pl. (i bet. 1) -er.
Etymologi
[sannol. av eng. export, sbst., bildat till export, v., vilket lånats antingen av fr. exporter l. direkt av lat. exportare (se EXPORTERA); jfr fr. exports, pl. (ungt ord)]
1) (†) exportvara, exportartikel; i pl.: export (i bet. 2 i konkretare anv.). Leinberg VLand 4: 42 (i handl. fr. 1754). De Svenske Exporterne. SP 1778, s. 62. Ekbohrn (1868). — jfr HUVUD-EXPORT.
2) användt ss. vbalsbst. motsv. EXPORTERA: utförsel; stundom konkretare: mängd(en) av utförda varor. Förordn. 22/5 1794, s. 3 a. Staden (Malmö) eger .. Ansenlig export af spannmål och bränvin. Thomée IllSv. 171 (1866). För export afsedt smör. PT 1906, nr 214, s. 3. Exporten på Orienten. Janson Lögn. 305 (1912). — jfr MALM-, RE-, SMÖR-, SPANNMÅLS-, STÅNGJÄRNS-EXPORT m. fl.
Ssgr: (till 2): EXPORT-AGENT. agent som för befordrande av hemlandets export till främmande land utsändes av enskild förening l. av staten. ExportFCirk. 50: 2 (i handl. fr. 1888). —
-ARTIKEL. jfr -VARA. Phosph. 1810, s. 367. Sveriges ojämförligt största exportartikel utgöres af trävaror. SkogsvT 1903, s. 122. —
-AVGIFT~02, äv. ~20. avgift som erlägges vid export av viss vara. HemlUtskPr. 1812, s. 21. Finland 128 (1893). —
-FÖRBUD. Tiden 1848, nr 204, s. 2. —
-FÖRENING. förening avsedd att driva l. befordra export. Stadgar för Sveriges allmänna exportförening. (1887; titel). —
-HAMN. jfr -ORT. Schybergson FinlH 2: 26 (1889). (Gm sitt läge) har .. (Göteborg) blivit vårt lands förnämsta exporthamn. Rönnholm EkonGeogr. 52 (1907). —
-HANDEL. SP 1778, s. 62. —
-INDUSTRI. industri baserad på tillvärkning av exportvaror. NerAlleh. 1886, nr 122, s. 4. —
-KONDUKTÖR. (i sht i västra Sv.) person som yrkesmässigt förmedlar export (i sht av kreatur). NDA 1867, nr 104, s. 1. LAHT 1885, s. 341. —
-LAND.
1) exporterande land. LAHT 1882, s. 143.
2) (mindre br.) land till vilket export sker. Thyrén SvPol. 54 (1911). —
-LICENS. AB 1915, nr 260, s. 11. —
-LISTA. förteckning över (från en hamn l. ett land) exporterade varor. Frey 1850, s. 156. Rönnholm EkonGeogr. 340 (1907). —
-MALM. —
-MARKNAD. marknad (plats, land osv.) där exportvaror kunna avsättas; avsättningsplats för exportvaror. SD 1896, nr 19, s. 3. Frankrike som exportmarknad. PT 1903, nr 82 A, s. 3. —
-MÄSSIG.
1) i stånd att exportera. Pappersindustrien (i Italien) .. är redan exportmässig. Rönnholm EkonGeogr. 203 (1907).
2) möjlig att exportera. GHT 1895, nr 210, s. 4. —
-ORT. ort över vilken ett lands l. områdes export går. IllSv. 2: 51 (1882). —
-OST. (visst slag av) ost avsedd för export. Grotenfelt Mejerih. 198 (1881). LAHT 1911, s. 260. —
-PREMIE. för upphjälpande av exporten inrättad premie som av staten utbetalas för exporterad vara av visst slag. KungörExportpræm. 9/5 1770, s. 3. —
-SLAKTERI. för utförsel av kött ur riket avsedd slakteriinrättning. SFS 1897, nr 109, s. 3. —
-SMÖR. Finland 141 (1893). —
-TULL. Den nu .. (å trävaror) lagda dryga export-tull. BondP 1815, 2: 86. —
-VARA, r. l. f. för export lämpad l. avsedd vara. Säfström Banquer. Qq 3 b (1754). SkogsvT 1903, s. 122. —
-ÖL. benämning på ett alkoholstarkt, urspr. för export avsett öl. TT 1876, s. 261. —
-ÖVERSKOTT~002, äv. ~200. MosskT 1891, s. 268. Hela landtbrukets exportöfverskott, som .. ännu 1891—95 var 20,4 mill. kr. har öfvergått till ett importöfverskott af c:a 39 mill. kr. KemT 1912, s. 172.

 

Spalt E 858 band 7, 1922

Webbansvarig