| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
FAMILIARISERA famil1iar1ise4ra, äv. FAMILJARISERA fam1ilj-, l. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) i fråga om förtroligt umgänge.
a) (numera föga br.) refl.: ställa sig l. söka komma på förtrolig fot (med ngn). Bark Bref 2: 169 (1707). Undfly .. familiarisering med gement folk. Hof Underr. f. en ung stud. 5 (1766); jfr b. (Ministern) vil väl familiarisera sig med mig, men jag håller honom ifrån mig genom vördnad. SP 1779, s. 92. jfr: (Rågeten blev) så familiariserad med dem (dvs. fåren), at hon .. ej utan våld kunde skiljas från deras hjord. VetAH 1801, s. 107.
b) (föga br.) intr.: umgås på förtrolig fot (med ngn); med pluralt subj. äv.: umgås ss. likar l. jämställda. Det går intet gärna an, att vi familiarisera, herre och dräng. Tersmeden Mem. 2: 115 (1735).
2) i fråga om (grundlig) kunskap i l. kännedom om ngt; med prep. med.
a) (numera knappast br.) tr.: göra (ngn) förtrogen l. bekant med (ngt). Så mycket försiktigheten tillåter at familiarisera den åldern (dvs. ungdomen) med politiska frågor. Porthan Bref t. samt. 1: 151 (1788). Agrell Maroco 1: 337 (1796).
b) (numera föga br.) refl.: göra sig förtrogen l. bekant med (ngt), sätta l. studera sig in i, göra sig hemmastadd i (ngt); i p. pf.: förtrogen med l. hemma i l. kännare av (ngt). Tersmeden Mem. 3: 105 (1741). (Avskriften har) Herr Secr. Stechau, såsom med den gamla stylen familiariserad, behagat åtaga sig. Porthan Bref t. samt. 1: 119 (1785). (Den) som familiariserat sig med Pestalozzi’s åskådningslära. Lyceum I. 2: 158 (1810). Boström 3: 37 (1833). Dalin (1850). — särsk. i uttr. icke kunna familiarisera sig med (ngt), närmande sig till l. övergående i bet.: icke kunna vänja sig vid l. förlika l. försona sig med. Polyfem I. 34: 4 (1810). Han (kunde) aldrig rätt .. familiarisera sig med det nu införda constitutionella systemet. C. W. Lilliecrona i Biogr. lex. 17: 246 (1849).
Spalt F 216 band 8, 1921