Publicerad 1924 Lämna synpunkter -FARDER, m.; pl. =. Etymologi [av holl. -vaarder (i boots-, oostindieszeevaarder o. d.), person l. skepp som far ngnstädes l. seglar på en ort o. d.; till varen (se FARA, v.2)] (†) person som fraktar gods på (egen) båt l. skuta; i ssgrna BÅT-, SKUT(E)-FARDER. Spalt F 293 band 8, 1924 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se