Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FESTA fäs3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(stundom skrivet fästa)
Etymologi
[jfr d. feste, t. festen; till FEST]
(vard.) till FEST 2: hålla (en) fest, deltaga i en fest l. fester; ofta med mer l. mindre nedsättande innebörd, närmande sig bet.: svira, rumla, leva om, ”vara ute”. Vara ute och festa. Han festar gärna. Här ska festas! Det nybakade (ordet) ”festa” (har ej upptagits i SAOL 1874). Samtiden 1874, s. 239. Hahnsson (1888; angivet ss. familjärt). Sedan man hela veckan hållit fest och illuminerat för den heliga Catherina, festar man på söndagen för Garibaldi. Lindgren Ital. 163 (1896). ”Gubben Sved” brukade indela studenterna i tre kategorier: de som bara festade .. de som bara pluggade .. de som både festade och pluggade. GHT 1897, nr 258 A, s. 4. jfr STORM-FESTA. — särsk. med prep. på, kalasa på (ngt). (Jag lät) mitt folk festa på ris, smör och sylt. Kongo 2: 335 (1888). Efter att hafva .. festat på en filbunke, knoga vi i väg. TurÅ 1905, s. 302.
Särsk. förb. (vard.): FESTA AV10 4. ta avsked av (ngn) gm en fest. Vännerna i Konstnärsklubben festa den 29 sept. av (Troili) .. på Franska Värdshuset på Djurgården. Kjellin Troili 1: 268 (1917). jfr AVFESTA. —
FESTA OM10 4. svira, rumla, leva om. Han började, genast vid sin utgång ur skolpojkåldern, att festa om, riktigt stormfesta, så grundligt man kan göra det vid dessa år. SDS 1896, nr 374, s. 2. —
FESTA UPP10 4 l. OPP4. göra av med l. slösa bort (ngt) gm festande. GHT 1895, nr 229 A, s. 3. ”Festa upp” sin arbetsförtjenst. SD(L) 1898, nr 67, s. 3.
Ssg: FEST-PRISSE. [kan äv. fattas ss. ssg till FEST] (vard.) person som brukar l. gärna vill vara ute och festa. WoJ (1891). En oförbätterlig ”festprisse”. SD(L) 1898, nr 83, s. 4. Han är en typisk festprisse. Östergren (1920).

 

Spalt F 473 band 8, 1924

Webbansvarig