Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FESTONG fästoŋ4, äv. fe-, äv. FESTON fästω4n, äv. fe-, r. l. m.; best. -en, vid uttalet -ω4n äv. (utom i södra Sv.) =; pl. -er;
Ordformer
(festoner, pl. Bellman 5: 68 (c. 1775; rimmande med toner), Heidenstam Dikt. 104 (1895; rimmande med amazoner))
Etymologi
[av fr. feston, av it. festone, till festa, fest (se FESTIN)]
(i sht i fackspr.) i båge l. bågar vågformigt hängande kedja l. band av sammanflätade blad l. blommor l. dyl. l. av tyg, flor osv.; girland, (blomster- l. blad)slinga; ofta om ss. ornament använd konstnärlig efterbildning av sådant band; stundom med särskild tanke på den nedre i bågar l. uddar gående linjen; vanl. i pl. BerC11-Begrafn. 1697, s. D 1 b. Uti själfva fönstret stå tvenne stora blomsterkrukor af engelsk porslin, med sina festoner sirade och uti sina fat ställda. CCGjörwell (1792) i MoB 2: 51. Klädningen af Engelsk tyll garnerad i festoner med spetsar, sidensars-fållar och perlor. KonstNyhMag. 2: 36 (1820). Festoner af granris. Lundin o. Strindberg GSthm 150 (1880). — jfr FRUKT-, SIDEN-FESTONG m. fl.
Ssgr (i sht i fackspr.): A: FESTONG-, äv. FESTON-PRYDD, p. adj. —
-ORNAMENT. Uppl. 1: 635 (1905). —
-STYNG. (föga br.) langettstyng. NJournD 1854, s. 8.
B (†): FESTONE-VIS, adv. (festone- 1697. festons- 1769) i festonger. Med Frantzar Festone-wis alt om kring zirad. BerC11Begrafn. 1697, s. C 1 b. Björnståhl Resa 1: 16 (1769).
C (†): FESTONS-VIS, se B.
Avledn.: FESTONERA, v., -ing. [jfr t. festonnieren, fr. festonner] (i sht i fackspr.) pryda med festonger; särsk. i fråga om handarbeten: sy ut i uddar, sy visst slags kantsöm, langettera. En slags mäss-skjorta med festonerade ärmar. JGOxenstierna (1805) i 2Saml. 3: 28. De stora, slingade uddarna festoneras. SthmModej. 1851, s. 6. Ekbohrn (1904).
Ssg: festonerings-maskin. tekn. Gutmanns tretråds festoneringsmaskin .. användes förnämligast vid kantning af uddarna å tyllgardiner. 2UB 8: 397 (1900).

 

Spalt F 475 band 8, 1924

Webbansvarig