Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FILIGRAN fil1igra4n, äv. fi1-, n. l. r.; best. -et l. -en; pl. = l. -er; äv. FILIGRAM -gra4m l. -gram4 l. (numera bl. i bet. 2) FILAGRAM -agra4m l. -agram4, n. l. r.; best. gram(m)et l. gram(m)en; pl. = l. gram(m)er; stundom (numera bl. ngn gg i bet. 1) FILIGRAMS -gram4s, n. l. r.; best. -et l. -en; pl. = l. -er. Anm. Best. form o. pl. äro föga br.; jfr Lundell (1893), LoW (1911).
1) (i mönster l. figurer lagd) guld- l. silvertråd (vanl. behandlad så att den ser ut att vara sammansatt av en mängd små korn); äv.: arbete (smycke o. d.) av guld- l. silvertråd, fint, genombrutet guldsmedsarbete, filigransarbete. Nordforss (1805). Hufvudbonader (Toques), hvilka prydas med strutsfjädrar, perlor eller filigran. MagKonst 1825, s. 56. Att bekläda silfret med ett nät af filigran .. var redan sedan gammalt brukligt. MeddSlöjdf. 1884, s. 50. — jfr GULD-, SILVER-FILIGRAN. — särsk.
a) oeg. En grann balkong med konstigt filigram. Sturzen-Becker 4: 27 (1862). Öfver de svarta (trädgårds-)sängarne .. bredde frosten om nätterna sin hvita filigrams. Nordling Storstadsb. 23 (1890).
b) (†) bildl., om (tomma) retoriska figurer o. d. Thorild 3: 219 (1792). Han har velat pryda sitt tal, och har belastat det med filigram. Nordforss (1805). Lindfors (1815).
2) tekn. eg.: av mässingstrådar flätad form för frambringande av vattenstämpel å papper; särsk. medelst dylik form framställd vattenstämpel. FicklFremOrd (1846). NF (1881). 2NF 31: 893 (1920).
(1 a) -GLAS. tekn. genomskinligt, ofärgat glas med (insmälta) ogenomskinliga färgade glastrådar ordnade i olika mönster, millefiori. Liedbeck KemTekn. 985 (1868). Ekbohrn (1904). —
-MÖNSTER. —
-ORNAMENT. —
Spalt F 532 band 8, 1924