Publicerad 1924 Lämna synpunkter -FINGRIG ~fiŋ2rig, adj.; adv. -T. Etymologi [till FINGER; jfr FINGRAD] som har (så l. så beskaffade) fingrar; i ssgrna KLÅ-, LÅNG-, ROSEN-FINGRIG m. fl. Spalt F 585 band 8, 1924 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se