Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FIXERA, v.2 -ade (p. pf. -ert Fosz 250 (1621; i rimslut)). vbalsbst. -ANDE (Verelius 20 (1681), Serenius O 1 b (1734)), -ING (GR 17: 564 (1545)), -ERI (ÅngermDomb. 18/8 1630, fol. 28 (i bet. 3)), FIXERI (HernösDP 1693, s. 13 (: fixerij; i bet. 3)); -ARE (ConsAcAboP 4: 87 (1672; i bet. 3)).
Ordformer
(fix- 1550 osv.; fickz- 1545; fiks- 1694; ficc- 1730. — fex- (fexs-, fecks-) 1587—1630; fäx- 1675—1682)
Etymologi
[jfr d. fiksere, ä. d. äv. fexere; av t. vexieren med anslutning i formen till FIXERA, v.1; av lat. vexare, plåga, oroa (se VEXERA)]
(† utom i ssgn FIXER(INGS)-BILD).
1) plåga, oroa, vålla (ngn) besvär l. bekymmer. Att wij doch en gång motte blifwe .. (dessa förrädares) fickzering förvthan. GR 17: 564 (1545). (Den löse arbetaren) får lefwa i egit sielfzwåld och fixerar Bönderne och Landtmannen som .. (honom) lyster. RARP 4: 632 (1651). HFinlÖ 1: 419 (1730).
2) narra, lura, bedraga (ngn), draga (ngn) vid näsan. Hurulunde the Vestervijkzborgere late sigh myckitt fixere af the Lybske. GR 21: 357 (1550). Will tu spara så spar, oc bliff fixeradt af androm. BrölBesv. 117 (c. 1670). Således äre de yngre lärde fixerade aff det dhe intet förståt wårt språk. Rudbeck Atl. 2: 71 (1689). Man måste fixera goszar medh speel och tärning; karlar medh eed och låfwen. Isogæus Segersk. 892 (c. 1700). Leopold (SVS) II. 2: 26 (1790). — särsk.
a) med bestämning inledd av prep. (ut)av l. från: lura (ngt) från (ngn); jfr FIXERA IFRÅN. ÅngermDomb. 18/8 1630, fol. 28. Vthaff Allmogen Penningar at fixera. Brask Pufendorf Hist. 401 (1680). Rudbeck Atl. 2: 650 (1689).
b) med adverbiell bestämning l. med inf.: narra l. lura l. förleda (ngn) till ngt l. till att göra ngt. Han war fixeradh och förledd där till. RARP V. 2: 155 (1655). Och Fixerade Präste drängarne honom till att säijat. VDAkt. 1695, nr 334.
c) refl.: bedraga sig, missräkna sig. Palmcron SundhSp. 255 (1642). JRudhelius (1665) i 2Saml. 35: 227.
3) driva gäck med (ngn), göra narr av (ngn), göra (ngn) till föremål för skämt l. drift; bry (ngn). Skal nu en Gåås osz (fåglar) all regera, / Migh tycker tu wil osz fixera. Sigfridi B 3 b (1619); jfr 2. (Jag) fixerade honom, för det han var så rädd. Horn Lefv. 132 (c. 1657). Ammor .., hwilka de pläga fixera och kalla Jungfru-ammor. Rudbeck Atl. 3: 644 (1698). Dalin (1871). — särsk. med prep. för: ”bry (ngn) för (ngn)”; jfr BRY, v. 10 c. Jag fixera dem båda för hvarannan. Horn Lefv. 109 (c. 1657).
Särsk. förb. (till 2, †): FIXERA IFRÅN. lura (ngt) ifrån (ngn). Nils Jonsson .. hafuer Fixserat Anna Mauritzdotter — 10 D(ale)r kopp(ar)M(yn)t ifrån. ÅngermDomb. 1647, s. 52. —
FIXERA SIG TILL. narra sig till (ngt). Then vnge flögelen hade welat fixera sigh the pänningar till. VDAkt. 1657, nr 332.
Ssg: FIXER- l. FIXERINGS-BILD, se FIXERINGS-BILD.
Avledn. (till 3): FIXERLIG, adj. (†) narraktig. Jw vnderligare, galnare och fixerligare thet är. ALaurentii Ciegler 331 (1620).

 

Spalt F 657 band 8, 1924

Webbansvarig