Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FLANDRISK flan4drisk, stundom FLANDERSK flan4dersk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(flandrisk 1829 osv. flandersk 16351904)
Etymologi
[jfr d. flandersk, t. flandrisch; avledn. av FLANDERN]
som har avseende på l. härstammar från l. tillhör Flandern; ofta mera obestämt: flamländsk, flamsk. Miniatursk. 87 (1784). PT 1901, nr 70 A, s. 3. — särsk. (numera bl. arkaiserande) i substantivisk anv. i pl. best., föregånget av best. art. The Flanderske, som lågho i Strijdh medh the Fransoser. Schroderus Os. 2: 747 (1635).

 

Spalt F 760 band 8, 1924

Webbansvarig