Publicerad 1924 Lämna synpunkter FLANK, sbst.2, m. Ordformer (flanch 1627) (†) vbalsbst. till FLANKA, v.1 — särsk. konkretare a) (yx)hugg. Tu skulle ha .. / .. Getten een flank så Blodet ha runnit. Brasck Apg. F 2 a (1648). b) inhugg, anfall. Anrep satt een flanch på Husarerne. AOxenstierna 1: 110 (1627). Spalt F 763 band 8, 1924 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se