Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLÖT flø4t, sbst.3, r. l. f.; best. -en; pl. -er32 (BOlavi 118 b (1578: miölkeflöter), Fatab. 1918, s. 111) l. -or (Columbus Ordesk. 8 (1678), Fatab. 1918, s. 112); förr ngn gg äv. FLÖTE, sbst.1, n. (Lind (1749)), l. FLÖTA, sbst.1, r. l. f.
Ordformer
(flö(ö)t 1640 osv. flöte 1732—1913. flöta 1739)
Etymologi
[fsv. flötir, pl., sv. dial. flöt, f. (Götaland), flödd (Skåne), flöter, pl. (Svealand, Norrland), (sur och tjock) grädde; jfr d. fløde, nor. fløyte, m., isl. flautir, f. pl., sur mjölk som är piskad till skum; bildat på det starka avljudsstadiet av roten i FLYTA; jfr FLÖTA, v.2, FLÖTE, sbst.2]
(starkt bygdemålsfärgat) i sg. o. pl.: grädde. Helsingius I 5 a (1587). Flöter och smör skall höra tigh till. Asteropherus 35 (1609). Söt flöt. Linné Ungd. 2: 101 (1732). Resen .. slår till mjölkkärnan, så att flöten stänkte honom i ansigtet. SvFolks. 6 (1844). jfr MJÖLK-, SÖNDAGS-FLÖT. — särsk. i inskränktare anv.
a) sur grädde. Barckhusen Cotossichin 84 (1669). Hof DialVg. 119 (1772).
b) vispad grädde. Weste (1807; senare egenhändigt tillägg).
Ssgr: A: FLÖT-BULLE. (†) ett slags gorå av grädde o. skrädt kornmjöl. NorrlS 101 (1798). —
-GRÖT. (i Norrland) benämning på ett slags gröt kokad av (sur) grädde o. vete- l. kornmjöl. Vasenius NorrlBoskapssköts. 121 (1751). Fatab. 1918, s. 112. —
-GÅS, r. l. f. (i Norrland) halvkärnad grädde använd ss. maträtt. Fatab. 1918, s. 111. —
-KAKA. (†) ett slags gräddkaka. Oec. 135 (1730). —
-OST. (i Norrland) (T.) Rahm-käs .. (sv.) söt-mjölks-ost, flöt-ost. Lind 1: 1251 (1749).
B (†): FLÖTE-BUNKE. bunke avsedd för förvaring av grädde. Hildebrand MagiaNat. 134 (1654).
Avledn.: FLÖTA, v.2 (†) eg.: skumma av (grädde l. mjölk); anträffat bl. i bildl. anv.; jfr FLYTA, v.2 VetAH 1742, s. 135. Dahlman Humleg. 127 (1748).

 

Spalt F 1000 band 8, 1925

Webbansvarig