Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FONTANG fontaŋ4, äv. foŋ-, äv. FONTANGE -taŋ4ʃ, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(fontan 1699. fontang 1881 osv. fontange 1716—1881. fontanger, pl. 1690 osv. fontangier, pl. 1711—c. 1750. fontans 1749)
Etymologi
[av fr. fontange; hårklädseln i fråga är uppkallad efter en av Ludvig XIV:s älskarinnor, Marie Angélique de Scorailles, hertiginna av Fontanges]
under senare hälften av 1600-talet o. början av 1700-talet bruklig, hög, terrassformigt uppstigande damhårklädsel av band, spetsar, veckat musslin o. d. Bergius Gottlieb (1690; i boktitel; se under BLÅS-BÄLG). För Fruars, Matmödrars och Barns Fontanger (skattas) 1. Dal. Sm:t hwardera. SthmStadsord. 2: 212 (1710). Granlund Prins. 14 (1915). jfr Swedberg Schibb. 415 (1716).

 

Spalt F 1103 band 8, 1925

Webbansvarig