Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
1) (numera knappast br.) av naturlig l. vederbörlig form; av lämplig l. ändamålsenlig form; lämplig, ändamålsenlig; äv.: välformad. Kong:e M:tt (har) latidt Göre nye postbösser, hwilcke fasth skickeligere och formligere äre, än the förre posthbösser. LReg. 13 (1563). Jorden hon hårdnade se’n och kastade vattnet ifrån sig, / Och de vesentliga ting då började formliga blifva (dvs. få form). Nicander VirgEcl. 31 (1752). Efter fullkomlig läkning, blef ärret formeligt och Barnet eljest friskt. VetAH 1778, s. 191. Stina .. hade af naturen en vacker rund och formlig växt. Knorring Skizz. I. 2: 5 (1841). Dessa hemman (hava) vid storskiftet erhållit sina utägor i ganska formliga figurer. 1NJA 1905, s. 534.
2) som sker i behörig form, med iakttagande av lagliga l. vederbörliga former l. alla formaliteter, formellt riktig, regelrätt; klar o. bestämd, uttrycklig. AOxenstierna Bref 4: 369 (1647). Några ringa strijdher .., som icke altijdh betarfwa een Formligh Process. PrivLandzcrona 1663, s. C 4 b. Tusentals exempel visa at gastar gjöra besök hos de lefvande; fast ej på formelig kallelse eller efter bud, ej heller gärna om dagen. Livin Kyrk. 99 (1781). En formlig Krigsförklaring. 4GbgVSH XI. 3: 1 (i handl. fr. 1812). Vi erhöllo nu formeligen föräldrarnas samtycke. AJourn. 1813, nr 27, s. 2. I 1720 års kansliordning föreskrefs formligen, att rikshistoriografen skulle vara af svensk börd. NF 13: 1170 (1889). Arvid Posse fick .. formligt uppdrag att föreslå kungen en ministär. De Geer Minn. 2: 241 (1892).
3) (vard.) riktig, ordentlig, fullständig, värklig; som gör skäl för namnet; ss. adv. äv.: rent av, bokstavligen; i regeln har adverbet härvid sin plats framför predikatet, då detta ej utgöres av ”är” l. ”har”. Man tillväller oss en formlig conspiration emot Deras Maij:ters .. dyra persohner. 2RARP 5: 618 (1727). Alla tanter (äro) kära i vår hyggliga herr X., de äro formligen förälskade i honom. Sturzen-Becker 2: 196 (1861). Nu blef det en formlig jakt efter en statsminister. De Geer Minn. 2: 263 (1892). Publiken formligen tjöt af hänryckning. GHT 1897, nr 284, s. 3. Berlinbörsen (var) till den grad demoraliserad, att det artade sig till en formlig panik. PT 1904, nr 38 A, s. 3.
1) (mindre br.) till 2. Biberg 1: 191 (c. 1820). En .. regeringsform, i hvars utförlighet och formlighet man .. igenkänner Erik Sparres penna. Geijer II. 3: 319 (1834). Dalin (1851).
2) (mindre br.) fasthängande vid formen, vid formaliteter; äv. konkret: formalitet. Dalin (1851). Hvad fan är det här för fästning eller för borg, sade den ene, att man vill tvinga oss att iakttaga sådana formligheter? Lidforss DQ 1: 603 (1891). Den respekt och vördnad i uttrycken, hvarmed (J. Cederhielm i sina brev) .. vänder sig till den o. 12 år äldre brodern, hör ju i sin formlighet till tidens stil. KKD 6: III (1912).
Spalt F 1152 band 8, 1925