Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORN fω4rn, adj.2
Ordformer
(foren 1677)
Etymologi
[sv. dial. forn; eg. samma ord som FORN, adj.1]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) murken, vissnad o. förtorkad. Een nogot grön Eek, dock alldeles foren j toppen. HSH 39: 341 (1677). — jfr TOPP-FORN.

 

Spalt F 1165 band 8, 1925

Webbansvarig