Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORNEMING, f.; anträffat bl. i pl. -er.
Etymologi
[av mnt. vürneminge l. mnl. voreneminge, vbalsbst. till mnt. vornemen resp. mnl. vorenemen, företaga]
(†) företag. Wåre forneminger och anslege vm thenne same vproriske hoop. GR 14: 156 (1542).

 

Spalt F 1166 band 8, 1925

Webbansvarig