| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FORNING, sbst.2, r. l. f.
(†) utfodrande; fodring (se FODRING, sbst.1 1 o. 2). To betackar iach ider storlighe, att ij thoge the VI hestar til ider ij fforningh i thet tinget. BtFinlH 3: 207 (1547). InstrSkiutsBönder 1718, mom. 19.
Spalt F 1166 band 8, 1925