Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FOSS, sbst.
Ordformer
(foss (fosz) 1531—1674. fåss 1543—1563)
Etymologi
[jfr ä. d. fos, häftighet, trots, d. dial. foss, kraft, styrka, fart; sannol. av mnt. forse, kraft, styrka, av fr. force (se FORCE). Jfr FOSS, adj.]
(†) våldsamhet, våld, hetsighet, trots; i sht i uttr. med foss. Therföre wette wij icke vtåff huad vrsak j thet så med foss igen tagit haffua. GR 7: 314 (1531). The stelte sigh här in medh foss, / Vgler Vfwer och Flädermöss. Sigfridi A 4 b (1619). Wij må tala got eller med fosz Det är alt lijka hwad wij giöra. Beronius Reb. C 3 a (1674).

 

Spalt F 1221 band 8, 1925

Webbansvarig