Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FRATS, r. l. f. (l. m.?); pl. -er (Hiärne Orth. 100 (1717), Knorring Skizz. II. 1: 243 (1845)) l. -or (Stiernhielm Herc. 160 (1658, 1668)).
Etymologi
[liksom holl. fratsen, pl., av t. fratze, tokeri, dumt l. innehållslöst prat, grimas, vrångbild; liksom fr. frasque, upptåg, streck, av it. frasche, pl. till frasca, lövig gren, pladder, struntprat, av ovisst urspr.]
(†)
1) [åtminstone delvis gm sammanblandning med FRAS, sbst.1] (tomt) uttryck, fras. Höge Latiniske fratsor / Fly som en Orm. Stiernhielm Herc. 160 (1658, 1668; uppl. 1648: Fraser). Denna utslitna sentimentala frats. SvLitTidn. 1815, sp. 143 (”141”). Du säger .., att jag är incorrigibel, men detta är en frats. CJLAlmqvist (1840?) i 2Saml. 12: 83. Ekbohrn (1868).
2) konstighet, fix idé, infall, nyck; vanl. i pl. CAEhrensvärd Brev 2: 291 (1799). Petrea, som hade sina kuriösa fratser eller, som Louise kallade dem, ”raptus”. Bremer Hem. 1: 188 (1839). Knorring Skizz. II. 1: 243 (1845).
3) snirkel, krumelur. Hellre brukar (man) simpla linier än vämjaktiga fratzer. Täubel Boktr. 1: 173 (1823).

 

Spalt F 1416 band 8, 1925

Webbansvarig