Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FRESKO fräs4kω, adv. o. sbst.; ss. sbst. r.; best. -n; pl. fresker 40, stundom 32;
l. (numera vanl.) FRESK fräs4k, r. (m. Kindblad (1871), Hahnsson (1896)); best. -en; pl. -er 40, stundom 32.
i sht mål.
I. [eg. elliptiskt för ALFRESKO] adv.: alfresko; i sht i uttr. måla fresko; jfr II 1 slutet. ELundgren (1866) hos Nordensvan Lundgren 266.
II. sbst.
1) freskomåleri. Såsom bildande den monumentala stylen har fresken inom måleriet stor betydelse. Ljunggren Est. 2: 316 (1860). TT 1873, s. 173. — särsk. (numera föga br.) i uttr. måla i fresko l. i fresk. Ett Capell var målat i fresqve av Bramant. CAEhrensvärd Brev 1: 65 (1782). Auerbach (1908). jfr (†): Få (målningar i Herculanum äro målade) på våt grund eller a fresco, som det heter. SvMerc. 1764, s. 132.
2) väggmålning utförd alfresko; stundom oeg., om monumentalmålning i allm. Sturtzenbecher IngLex. (1805). Rydberg Sägn. 20 (1874). Lugn Egypt. 2: 150 (1924). bildl. (Læstadius’ Journal) är en stor fresk över det svenska arbetet och den svenska fattigdomen. FBöök i SvLittH 2: 271 (1919).
-MÅLNING.
1) abstr. Norrmann Eschenburg 1: 158 (1817). bildl. (Sagan) är freskomålning af ett lefvande folks kraftfullaste ungdom. Brinkman i SAH 13: 121 (1828).
-TEKNIK. (fresk- 1904—1914. fresko- 1881 osv.) freskomåleriets teknik. Den svåra freskotekniken. NF 4: 1477 (1881).
Spalt F 1457 band 8, 1926