Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRIBYTE, n.; pl. -en (NTyPostrytt. 1637, s. B 3 b); l. FRIBYT, f.? (UrkFinlÖ I. 2: 102 (1597)).
Ordformer
(-byt HFinlÖ 1: 450 (1730). -bijtt UrkFinlÖ I. 2: 102 (1597))
Etymologi
[av ett icke uppvisat mnt. vrībūte, av vrī, fri (se d. o. 21 b), o. b′ute, byte, motsv. holl. vrijbuit, t. freibeute, eng. freeboot(y); jfr FRIBYTARE, FRIBYTERI]
(†)
1) eg.: rättmätigt byte, ”god pris”; byte (l. rov) taget i krig (l. överhuvud med våld); äv. bildl. Svart G1 42 (1561); jfr 2. Stiernman Com. 1: 975 (1629). 4. Julij (1642) Intogo .. (svenskarna) Olmitz i Mähren, och bekommo .. itt otroligt Frijbyte aff korn och Wijn. Vthtogh30åhrKrijgh B 4 b (1649). 200 st: hästar (blevo) i sticket och till frijbyte lembnade. HFinlÖ 1: 186 (1711). Hallenberg Hist. 1: 176 (1790; efter ä. handl.).
2) handlingen att taga fribyte (i bet. 1), fribyteri; allmännare: röveri. Wara uthe på Frijbyte, röfwa och taga ifrå andre oförskyldt. Brahe Oec. 58 (1581). Vi .. lefde af fribyte. SP 1780, s. 1002; jfr 1.
Ssgr (†; i allm. till 1): A: (2) FRIBYTE-KOMPANI. kompani som utrustar o. utsänder kaparfartyg. RP 2: 245 (1632). —
-SKEPP. kapat skepp. OxBr. 9: 413 (1628).
B: FRIBYTES- l. FRIBYTS-BOSKAP. boskap tagen som byte. OxBr. 1: 286 (1625). —
-PERSEDEL. (-partzel) sak tagen som byte. UrkFinlÖ I. 2: 102 (1597).

 

Spalt F 1515 band 8, 1926

Webbansvarig