Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FROD, adj.2 -are.
Etymologi
[fsv. frodher, motsv. isl. fróðr, got. frōþs, fsax. frōd, fht. fruot, feng. frōd; i avljudsförh. till got. fraþjan, förstå, tänka, fraþi, förstånd, insikt; jfr FRODE, sbst.2 Ordets anv. i nysv. beror på lån från isl.]
(†) vis, klok, lärd, kunnig. Vittrare Män af frodare kunskap. Palmfelt Ecl. Dedik. 12 (1740). Ihre (1769). Anm. I samma bet. förekommer hos Spegel GV 295 (1685) frödur, bildat till isl. fræði (jfr FRODE, sbst.2)
Avledn. (†): FRODLEK, m. [efter isl. fróðleikr] = FRODE, sbst.2 Stiernhielm Ut. (1658, 1668). —
FRODLIG, adj. [efter isl. fróðligr] = FROD, adj.2 Björner Vols. 52 (1737).

 

Spalt F 1563 band 8, 1926

Webbansvarig