Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FROLLA, v.
Ordformer
(frolla 1732. frålla 1732)
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) frolla; av ovisst ursprung]
(†) sladdra, skvallra. Annorlunda mig min moder viste hålla. / Jag fick ei sittia jämnt vid virckestol och frålla. Kolmodin QvSp. 1: 79 (1732). Därs. 156.

 

Spalt F 1565 band 8, 1926

Webbansvarig