Publicerad 1926 Lämna synpunkter -FRÄGD, adj. Ordformer (-frägd Skytte Or. B 7 a (1604: wijdhfrägde, sg. best.), Frese AndelD 62 (1726: vanfrägt, n. sg.). -frögd Spegel GV 25 (1685: wjt-frögde, sg. best.)) Etymologi [jfr fsv. frügdher (i ssgn vanfrägdher, vanfrejdad), ombildning av frägher, känd, ryktbar, motsv. isl. frægr; till fsv. fräghna (se FRÅGA, v.)] (†) ryktbar, frejdad; i ssgrna VAN-, VID-FRÄGD. Spalt F 1673 band 8, 1926 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se