Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRÖJDIG, adj. -are.
Ordformer
(frögd- 1601—1744. fröjd- c. 1675—1840)
Etymologi
[av t. freudig, till freude (se FRÖJD); jfr fsv. fryghdhoger]
(†) = FRÖJDELIG. Han gick medh frögdigt modh til döden. PJGothus Tål. H 5 b (1601). Palmblad Soph. 391 (1840). —

 

Spalt F 1743 band 8, 1926

Webbansvarig