| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FUNDAMENT fun1damän4t, n. ((†) m. l. f. Carl IX Swar H 2 a (1606)); best. -et; pl. = (Mika 6: 2 (Bib. 1541) osv.) l. -er (GR 1: 120 (1523) osv.); förr äv. FUNDAMENTE, n.; best. -et; pl. -en (BtÅboH I. 11—12: 79 (1690)) l. = (KKD 12: 330 (1704)).
1) (numera bl. i fackspr.) underlag; särsk. byggn. i fråga om byggnadsvärk o. d.: grundval, grund; äv. (i fråga om maskiner, statyer o. d.): postament, fotstycke, fotställning, bädd (se d. o. 5). Thet Fundament .. inne på Slotthet ther muren nider bruthen är. GR 17: 183 (1545). 1,300 kr. till bestridande af kostnaden för fundament och sockel till konstverket. PT 1912, nr 286 A, s. 2. — särsk.
a) boktr. å digel- l. cylinderpress: underlag (platta) varå stilformen lägges för tryckning. Täubel Boktr. 1: 169 (1823). NordBoktrK 1908, s. 254.
b) (†) oeg., i uttr. jordens fundament, jordens grundvalar. The starcka iordennes fundament. Mika 6: 2 (Bib. 1541).
2) [jfr holl. fondament, eng. fundament, fr. fondement i samma bet.] (vard., numera knappast br.) oeg.: ”akter”, ”ända”, ”säte”, ”sits”. Dalin (1851; angivet ss. ”fam. skämtv.”). Björkman (1889).
3) (numera mindre br.) bildl., om det varpå ngt stöder sig l. grundar sig l. varifrån ngn hämtar sitt stöd (för en uppfattning l. ett handlingssätt o. d.): grund, grundval. GR 4: 75 (1527). Landtmarskalksvahlet har sit fundament uti Riksdags-Ordningen. 2RARP 4: 16 (1726). (Regeringen) vill genomföra en hel sammangyttring av avtalslagar, men föreningsrättslagen, som skulle utgöra fundamentet för alla de andra, den uteslutes. Förbundet 1911, nr 1, s. 3. — särsk.
a) i fråga om kunskaper: underbyggnad, grund(val); numera bl. ngn gg i pl.: grundläggande kunskaper, grunder. Rosenfeldt Tourville Föret. 1 (1698). Är .. (lärarnas) plickt .. at .. laga at .. (lärjungarna) få goda fundamenter, uti de stycken, som de .. böra lära. Wallquist EcclSaml. 4: 480 (i handl. fr. 1724). WoH (1904).
b) (†) om överenskommelse, instruktion, princip o. d. som man har att hålla sig till l. gå efter. Therföre är .. nyttogt, att vij tilförna behiärta .. skola huadt fundament och beslutning vij vele bliffua faste vidt. GR 5: 89 (1528). Påå thett .. (skrivarna) haffwe ett wist fundement, ther the kunne gåå effther. Därs. 16: 468 (1544).
c) (†) upphov; orsak; anledning; skäl, motiv. Wphoffuit oc fundamentet .. tiil thet oonda. GR 1: 138 (1523). (Att) han sig .. förklarar af hwad fundament han tagit sig lof at bruka kiörkians jord sig til godo. HernösDP 1696, s. 509. Häruti ligger fundamentet til alla handelsvarors pröfvande, hallande och stämplande. Posten 1769, s. 731.
Spalt F 1825 band 9, 1926