| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FUNDERA funde4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se under avledn.); jfr FUNDATION, FUNDATOR.
1) (†) uppföra (ngt) från grunden; börja bygga (ngt); utföra grundläggningsarbetet till (ngt); äv. oeg. Och tu herre funderadhe iorden vthaff begynnilsen. Ebr. 1: 10 (NT 1526; Bib. 1917: lade .. jordens grund). Ved S. Laurentij tidh lätt konung Giöstaff fundera och byggia Gripzholms slått på den holme, som thett nu står wppå. Brahe Kr. 21 (c. 1585). Een (kyrka) är funderat och begynt in i staden till sin grundwaal. Bolinus Dagb. 64 (1675). KKD 3: 233 (c. 1710; med avs. på vattenkonst).
2) (numera bl. arkaiserande vid skildring av ä. förh.) i överförd anv.: anlägga, grunda; upprätta, inrätta, stifta. Sticthe oc fundere .. et Cappel. GR 1: 34 (1522). Sal. Konung Gustaf .. hafver varit sinnat ath fundera ett Bergzcollegium. OxBr. 11: 125 (1646). Här äro de ställen, der de nya köpingar skola funderas, som redan i drottning Kristinas tid blifvit påtänkta. Chydenius 81 (1765). Topelius Planet. 1: 100 (1889).
3) (numera bl. arkaiserande vid skildring av ä. förh.) bildl.: giva (ngt) en fast grund att stödja sig på; stundom: motivera; numera bl. i förb. med prep. på: grunda l. bygga l. basera (ngt) på (ngt). OPetri MenFall H 1 b (1526). Mehre ähr här intet att fundere någon credit opå. OxBr. 10: 337 (1632). (Tolvmännen berättas hava) blifvit till .. stenar förvanlade effter dhe icke rätt hafva funderat domen uthan dömt ägor vrångvijsligen och med orätt ifrån Långlunda under Valby. Dybeck Runa 1848, s. 15 (1673). Latin-skolorna (i Kristiania) .. äro funderade dels på milda gåfvor, dels på inkomsterna af andeliga gods. Geijer I. 4: 321 (1839). Hultin BergshFinl. 157 (1896). — särsk.
a) (†) refl.: grunda l. basera l. stödja sig (på ngt); om person l. sak. Cassianus och teslikes noghre andre som fundera sich på thet som Dionisius scriffuit haffuer. OPetri Clost. A 2 a (1528). GR 14: 337 (1542). RARP 3: 212 (1642).
b) (†) i p. pf. med adjektivisk bet.
α) om person: grundfast, säker; som äger goda grunder (i ngt), hemmastadd (i ngt). Här kunna och någhra andra finnas, hwilka man inthet twiflar wara så funderadhe in Theologia, at the ju medh heder skola kunna antaga gradum doctoris. ConsAcAboP 1: 318 (1647). En godh funderat Christen och rättsinnig korszbärare. Rudbeckius JMatthiæ G 1 b (1670). Brask Pufendorf Hist. 410 (1680). — jfr VÄL-FUNDERAD.
β) om sak.
α’) grundad; motiverad. Thesse tolff stycke eller articlar .. ära .. grundeligha noogh funderadhe j the helgho scrifft. OPetri MenFall E 6 a (1526). Prytz G1 G 2 b (1621). OrdnTigg. 1642, s. A 4 b.
β’) som icke är underkastad växlingar l. förändringar, fast. Såsom ock alle Landtmätare .. förbundne äro, at hafva sig detta alnemåttet til ett vist och funderat rättesnöre. FörordnMåttVigt 1733, s. A 3 a.
2) (†) = FUNDATION 2. Biscopz Kettelss fundering vppå the godz, som han gaff vnder the prebender j Lijnköpung. GR 15: 498 (1543).
3) (numera bl. i Finl.) inrättning, ordning, företag; tingest; jfr FUNDAMENT 3. Lindfors (1815). FoU 15: 45 (1902).
Spalt F 1828 band 9, 1926