| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FURNERA furne4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE; jfr FURNISSÖR (se under avledn.).
(numera i sht handel.) förse (ngn l. ngt med ngt); stundom med både direkt o. indirekt obj.: anskaffa l. tillhandahålla l. leverera (ngt) åt (ngn l. ngt); ngn gg utan utsatt sakobj.: förse (ngn l. ngt) med det han l. det behöver l. skall hava; förr stundom enbart med sakobj.: (an)skaffa. Att Hans Ko:ge Maij:tt altt (dvs. alla krigsförnödenheter) ifron Sverie .. hitt (till Novgorod) skall kunna fornera. OxBr. 5: 92 (1616). Bruken moste och forneres medh bygningspeningar. Därs. 3: 91 (1626). Jag hade tänkt, at just våra tider skulle fournera en Poët många starka och lustiga ämnen. Posten 1768, s. 298. Vattenståndet har aldrig i mannaminne varit så lågt som nu i Sidsjön, hvarifrån .. (Sundsvalls) vattenledning fourneras. SD(L) 1901, nr 428, s. 3. Firman furnerar mig vagnar. LoW Inl. 41 (1911). — jfr KOL-, SKEPPS-FURNERING, ävensom SKEPPS-FURNERARE. — särsk.
a) (numera föga br.) i p. pf. med adjektivisk bet.: (så l. så väl) försedd (med ngt). Hvad vi lemnade (kvar vid rymningen) .. var ansenligt nog, emedan vi voro väl fournerade i hushållet. Dahlberg Lefn. 49 (c. 1755; uppl. 1911). (Dahlqvist) hade nyss förut stått i sin väl furnerade salubod och afmätt bombasiner och trådtyll åt sköna kunder. Sturzen-Becker 1: 206 (1861).
b) (numera föga br.) ss. vbalsbst. furnering i konkretare anv., närmande sig l. övergående i bet.: förråd. (Många bruk) hafva deras tilräckeliga fournering (av kol). 2RARP 5: 438 (1727).
Spalt F 1843 band 9, 1926