Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FUROR furå4r, äv. -ω4r, r., äv. FURORE -å4re, äv. 032 (furòre Dalin), r. ((†) n. JLRuneberg, Dalin (1871)); best. (knappast br.) -en (Östergren (1922; angivet ss. sällsynt)) l. -n.
stormande bifall, storartad lycka (som ngn l. ngt gör hos publiken); särsk. i uttr. göra, stundom väcka (fullkomlig, värklig, stor) furor(e). JLRuneberg (c. 1830) hos Söderhjelm Runebg 1: 193. En förlidet år utkommen roman ”Ango” gör hos Pariser Publiken furore. SvLittFT 1836, sp. 207. (Wivallius) lyckades .. inom kort att göra fullkomlig furore på de skånska herrgårdarna. Schück SvLitH 1: 393 (1889).
Spalt F 1844 band 9, 1926