Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FÅRA få3ra2, sbst.1, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[avledn. av FÅR, sbst.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) honfår, tacka; jfr GIMMER. Lind (1749). Engström Lif 36 (1907).

 

Spalt F 2019 band 9, 1926

Webbansvarig