Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FÄDGAR, pl.
Ordformer
(fedgar Stiernman)
Etymologi
[fsv. fäþghar, fader o. son, moder o. dotter; jfr isl. feðgar, fader o. son l. söner, langfeðgar, förfäder i rakt uppstigande linje; av en adj.-bildning på -ig till FADER (se EHellquist i ArkNF 7: 5). Ordet är upptaget av Stiernhielm från isl. l. fsv. o. av honom användt i bet.: förfäder]
(†) förfäder. Fädgars Titlar och Ahner. Stiernhielm Herc. 479 (1658, 1668). (Du) Maske-maat, hwis ålder intet räkker / Til tina Fädgars åhr. Lucidor (SVS) 150 (1671). JGHallman Vitt. 176 (1734). Stiernman PVetA 1758, s. 30.

 

Spalt F 2037 band 9, 1926

Webbansvarig