| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRBÄTTRA förbät4ra l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förbä´ttra Weste, förbä`ttra Dalin), v. -ade; äv. FÖRBÄTTRAS -bät4ras resp. 032, v. dep. -ades. vbalsbst. -AN (†, Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 18 (1703), Gustaf III 1: 199 (1768)), -ANDE, -ELSE (†, GR 4: 45 (1527)), -ING (se d. o.); -ARE.
1) göra bättre, förändra till det bättre; äv.: göra mera givande; ofta i pass. med intr. bet., äv. (numera föga br.) refl.: bliva bättre osv. Det förbättrar icke saken. Förbättrade kommunikationer. Efter förbättrade metoder. Med tætta stycke .. fförwerras eder sak Oc ecke förbætras. GR 1: 161 (1523). Wij forhopa at al köpenscap schal siig her epther daglighan forbetthra. Därs. 2: 228 (1525). Om föret förbättrar sig, skall jag resa till Upsala på någre dagar. Calonius Bref 17 (1794). En lätt jord låter förbättra sig med mindre svårighet än en tung lerjord. NF 16: 851 (1892). Förbättrandet af arbetsklassens villkor. De Geer Minn. 2: 298 (1892); jfr d. — särsk.
a) (†) sätta i stånd, reparera. Forbettre Stadzsens mwr. GR 4: 38 (1527). Konung Erich hade förordnadt Herr Carl Holgerson .. til at förbättra och förswara Slottet. Girs E14 47 (c. 1630). Kolmodin TacAnn. 1: 159 (1833). — särsk. bildl.: återupprätta. (Konungen) förbettrade hans gamble förfallne adelskap och gaf honom en vapn .. i skiölden en arm medh stål hanska. Bureus Suml. 35 (c. 1600; rättat efter hskr.).
b) kam. i fråga om godsnatur. Förläningar, som förbättrats till evärdeligt frälse mellan åren 1632 och 1655. SvH 6: 175 (1904).
c) göra större, öka, utöka; stundom övergående i bet.: göra starkare, förstärka; äv. refl.: bliva större resp. starkare; särsk. med avs. på ngt som är utfäst l. utlovat l. dyl.: utöka; numera bl. (se dock α o. β) hist. i uttr. förbättra ngns privilegier o. d., utvidga ngns privilegier. Förbättre eder Stadt med någre gode Borgere, aff the andre små Städer, ther j Smålandt. GR 15: 454 (1543). Att the heller ville förbätre theris fäderneslandh än förminsket. Därs. 26: 332 (1556). Hallenberg Hist. 1: 193 (1790). På adelns bekostnad förbättra de ofrälse ståndens rättigheter. Livijn 2: 271 (1834). — särsk.
α) (fullt br.) med avs. på inkomst, lön o. d.: öka, höja; äv.: förkovra; förr äv. med avs. på ränta l. skatt l. dyl.: öka. Han har under de senaste åren i hög grad förbättrat sina inkomster. Formodendis atij epter landtzsens legligheter .. forn:de gærdh heller wilen forbetthra en forargha. GR 3: 249 (1526). Szå wele wij och framdelis .. yttermere förbättre edher lön. Därs. 17: 12 (1545). Desse 2. daler förbättrade han på samma sätt (dvs. gm handel) intil 100. daler. Dalin Arg. 2: 138 (1734, 1754).
β) (fullt br.) herald. i fråga om vapenskölds utökande med flera fält l. flera hjälmar l. dyl. (varigm den gjordes förnämligare). Hans Skiöldemerke är förbettradt åhr 1560. RARP 2: 94 (1634). Det förökade l. ”förbättrade” vapnet, som tillkommit genom förläning af högre adlig rang. NF 17: 254 (1892).
d) med avs. på ngns l. ngts ekonomiska ställning: göra bättre l. mera stabil, upphjälpa; numera bl. i förb. med vissa obj.: förbättra sina affärer, sin ekonomi o. d.; i likartade förbindelser äv. dep. l. refl.: affärstillståndet har förbättrats, förbättrat sig; förr äv. förbättra kronan l. dyl. (med ngt), upphjälpa kronans ekonomiska ställning (med ngt), tillgodose kronans ekonomiska fördel; förr äv. refl. l. i pass. med intr. bet. om person: få sin ekonomiska ställning förbättrad l. upphjälpt; komma sig upp. Kronen .. är försuagad och är storliga aff nödhenne ath hon vardher förbätred. GR 6: 156 (1529). Därs. 21: 168 (1550). Begge Rijkerners Inbyggiare, hadhe mycket Köpslaget, Handlet och Wandlet medh hwar annan, och sigh ther egenom ganska Rijkelighen förbettradh. Tegel G1 2: 343 (1622). Strinnholm Vas. 3: 100 (1823; referat av handl. fr. 1529).
e) (†) refl.: hava gagn (av), vinna (på). Och bekenner Luther sielffuer ath han haffuer mykit forbätrat sich aff sin widderpartz och mootståndares scriffuelse. OPetri PEliæ c 1 a (1527); jfr k. Huar eder dannemen tyckis ati haffue forbättret eder på sådana gammalt och fordt, lathe wij thet till eder. GR 13: 142 (1540). Därs. 25: 135 (1555).
f) (†) i fråga om stånd o. därmed sammanhängande omständigheter: göra högre l. förnämare l. (mera) ståndsmässig; särsk. i uttr. förbättra ngn med (ngt), upphöja l. tillgodose ngn gm förlänandet av (högre stånd l. värdighet, ngt utmärkelsetecken l. privilegium l. dyl.). Erachter H: K: Mtz: för dessa dehres Loflige Manlige bedrifter förbettra dehres ståndh med Riddare Nampn. RARP 1: 65 (1627). Ofrälsemäns förbättrande med adelig skiöld. 2RARP 5: 391 (1727). (Karl X Gustav lovade invånarna i Malmö) att behålla dem, hvar och en i sitt stånd, vid deras urgamla fri- och rättigheter, och med nya dem förbättra. Afzelius Sag. IX. 2: 63 (1860). jfr: Han förbättras ifrå Hästen til Åsnan .. (dvs.) Han går Kräfwetegång. Grubb 295 (1665).
g) i fråga om hälsotillstånd; i sht ss. dep., stundom äv. refl. Den sjukes tillstånd har förbättrats. Humbla Landcr. 235 (1740). När de (sjuka) från Lazarettet friske, förbättrade eller ohulpne utgått. InstrSeraphGill. 28/4 1791, § 16. Min helsa har under sistförledne sommar mycket förbättrat sig, och mitt lynne likaså. Atterbom (1823) i 2Saml. 27: 88.
i) (i affärsspr.) ss. dep., om kurs, pris, frakt o. d.: stiga. Frakterna tyckas förbättras. InternSignalb. (1902). Belgiska francs förbättrades från 13,45 och 13,55 till 13,55 och 13,60. SDS 1924, nr 66, s. 11.
j) idrott. med avs. på idrottsresultat, rekord o. d. Förbättra ett rekord, sätta ett nytt (o. bättre) rekord. IdrBl. 1924, nr 59, s. 4.
k) i fråga om skriftlig l. muntlig framställning; stundom (i sht förr): rätta, korrigera; numera i sht i p. pf. Ny, förbättrad upplaga. Om la(g)boken, at hon forbætras. GR 1: 256 (1524). Thesse Exercitia .. varda .. publice i Scholan öfversedde och förbättrade. Wallquist EcclSaml. 4: 504 (i handl. fr. 1724). Den Svenske Argus … Nu andra gången uplagd, öfversedd och förbättrad. Dalin Arg. (1754; i titeln). — särsk. skämts., i uttr. förbättra en historia l. dyl., dikta ngt till l. göra om en historia (l. en framställning), så att den blir mera uppseendeväckande, mera pikant l. dyl. Öfverdrifna historier om dessa arabiska slafjägare hade bragts i omlopp af infödingarne, och soldaten förbättrade dem, så att Stanley antogs förfoga öfver en omätlig styrka. Dahlgren Jephson 369 (1891).
l) i fråga om framsteg i studier o. d.; ofta refl.: förkovra sig. Han har förbättrat sig i uppsatsskrivning den här terminen. Han har förbättrat sitt franska uttal. Hans handstil har förbättrats. Tu haffuer tig wel forbättradt både J thett Latiniske och Tysk Språck. GR 10: 174 (1535). (†) Vthi loflige bokelige konster förbättradhe blifva. Bureus KonStyr. A 2 a (1634).
m) (†) med avs. på fel, brott, försummelse o. d.: godtgöra, rätta. (Lyckan) ville .. förbättra sitt fel. Mörk Ad. 2: 423 (1744). I morgon skall jag förbättra min uraktlåtenhet. Bremer TecknHvard. 2: 83 (1831). Meurman (1846).
n) med avs. på person (l. sinnelag o. d.): komma att bättra sig, upprätta (från synd o. d.). Straffet avser att förbättra brottslingen. Tu segher wäl en godh tacksäyelse, men then andre wardher ther aff intit förbätrat. 1Kor. 14: 17 (NT 1526; Bib. 1917: uppbyggda). Sörja, bättre är än le, / Ty sorg förbättrar själen. Ps. 1819, 237: 3. En sådan renad, förbättrad, helgad vilja åsyftar Gud hos menniskan. Tegnér (WB) 5: 316 (1825). — särsk. (numera föga br.) refl.: bättra sig. 1Kor. 14: 4 (NT 1526). Hwad gagnar länge lefwa, när wij osz så lijtet förbättra? Preutz Kempis 99 (1675). Ps. 1819, 172: 4. Auerbach (1908).
2) (†) i förb. förbättra igen, återskänka hedern åt (kvinna som förlorat den gm lägersmål), rehabilitera; jfr BÄTTRA 3. ConsAcAboP 1: 86 (1643).
a) till 1 g. Lungsotspatienter .. i det stadium af sjukdomen, att patienterna kunna anses botliga eller åtminstone i sådan grad förbätterliga, att de .. kunna åter blifva arbetsdugliga. Hdl02JubFond 3 (1899).
b) till 1 n. Brottslingar, hvilka .. under straffexekutionen visa sig förbätterliga. Thyrén StrafflRef. 1: 95 (1910). jfr OFÖRBÄTTERLIG.
Spalt F 2461 band 9, 1927