| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRDJUPA förjɯ4pa l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (fördju´pa Weste; förjùpa Dalin; med avs. på uttalet av dj jfr anm. vid DJUP, sbst.), v. -ade ((†) p. pf. -djupt SKN 1841, s. 93). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 1650 (1749)), -NING (äv. i mer l. mindre konkret bet., se d. o.).
1) göra djup l. djupare.
a) i eg. mening; i sht med avs. på hål l. sänka i marken, dike, vattendrag, hamn o. d.: göra djupare (gm grävning l. sprängning l. muddring o. d.); äv. (i sht i vitter stil) i pass. med intr. bet. l. ss. refl.: bliva djupare. Fördjupa ett schakt, en stoll. Wikforss 2: 899 (1804). Nu växer våg, / nu fördjupas göl. Tegnér (WB) 5: 71 (1825). Dikena blefvo under natten fördjupade. Fryxell Ber. 6: 461 (1833). Den slappa ansigtshuden ömsom spännes, ömsom fördjupar sina fåror. Rydberg Ath. 177 (1859). Förbättrade och fördjupade hamnar. TT 1897, Allm. s. 183. (Dalen) fördjupar sig efter hand. Hedin Transhim. 3: 365 (1912).
b) i bildl. o. överförda anv.
α) (i fackspr.) göra perspektivisk, framställa i perspektiv; i sht i p. pf. ss. adj.: perspektivisk; äv. med avs. på perspektiv: göra djupare, förstärka. Perspektivet bör fördjupas (äv. bildl.). Denna perspektiviska (fördjupade) Portal. GotlLT 1852, nr 43, s. 2. En viss oförmåga (hos målaren) att fördjupa terrängen. PT 1896, nr 293 A, s. 3.
β) med avs. på färg, skugga, mörker o. d.: göra djupare, intensivare l. mörkare; äv. refl., om färg o. d.: bliva djupare osv. Nordforss (1805). Molnväggen hade stigit högre, och dess färg började fördjupa sig till svartaktigt blåvioletta skiftningar. Benedictsson Folkl. 15 (1887). Björkman (1889).
γ) (i sht i vitter stil) göra grundligare l. rikare l. starkare o. d.; särsk.: göra (en känsla l. ett intryck o. d.) starkare l. intensivare; giva ett rikare l. betydelsefullare innehåll åt, öka räckvidden av (en tanke, en åskådning, ett begrepp o. d.); göra (kunskap o. d.) rikare l. mera djupgående; djupare bearbeta (ett ämne o. d.); äv. med avs. på person l. karaktär o. d. (med sakligt subj.): giva en djupare läggning åt, öka den intellektuella kraften l. allvaret hos (ngn), stärka (ngns) vilje- l. känsloliv; ofta i pass. med intr. bet. o. i p. pf. ss. adj. Fördjupa sina insikter, erfarenheter. En fördjupad bildning, moral, religiositet. Hans intressen fördjupades alltmer med åren. Fördjupa sin uppfattning av ngt. Sjelfva utförssättet .. bidrager att fördjupa eller försvaga intrycket af de vigtigaste läror. Leopold 3: 390 (1797, 1816). Romantiken .. förfinade och fördjupade känslan. NF 13: 1349 (1889). Myterna fördjupas och få en etisk innebörd. SvTidskr. 1892, s. 180. Vid mycket unga år andligt mognad och fördjupad. Söderhjelm Runebg 1: 118 (1904). (Svenska kyrkans lekmannaförbund) har till syfte att hos sina medlemmar fördjupa det andliga lifvet. 2NF 36: 1293 (1924).
2) (i sht i fackspr.) urholka (ngt); utarbeta (en figur o. d.) så att den blir nedsänkt i föremålets yta, utföra (ngt) i nedsänkt arbete; i sht i p. pf. ss. adj.: urholkad, nedsänkt. Föremålen afbildas .. genom fördjupning. Norrmann Eschenburg 1: 99 (1817). (Likstenen) har i midten en fördjupad sköld. Brunius Metr. 144 (1836). Utsticka figurer i fördjupadt arbete. Palmblad Fornk. 2: 277 (1844). Scheutz Bleckarb. 8 (1849). (Träsnidaren) fördjupar eller arbetar bort alla de partier å ytan, som ej äro upptagna af själfva teckningen. 2UB 10: 249 (1907).
3) sänka, nedsänka, låta nedsjunka o. d.
a) (numera föga br.) eg. o. i bild: sänka (ngn l. ngt) ned (i ngt); refl., förr äv. i pass. med intr. bet.: sänka sig, äv.: tränga ned (i ngt). Men du, i detta liusets haf, / Fördiupas mer och mer. Nordenflycht QT 1745, s. 126. Rotämnet fördjupar sig i jorden. Agardh Bot. 1: 191 (1830). Dahlbäck Åbergson 32 (1914; i bild).
b) (numera nästan bl. i vitter stil) i överförd anv., refl.: tränga djupt in (i skog l. mark l. i ett land o. d.); stundom närmande sig bet.: förvilla sig, förvirra sig; äv. med subj. betecknande väg o. d. HFinlÖ 1: 268 (1712). Medan jag uti desse tanckar begrepen var fördiupade jag mig uti en mörk skog. Ehrenadler Tel. 58 (1723). Hans Maj:t var .. fördjupad i et öpet, främmande och osäkert land. Loenbom Stenbock 2: 9 (1758). Efter min vanliga smak fördjupade jag mig bland träden. Almqvist AmH 1: 11 (1840). Banan .. fördjupar sig i de vilda och glest bebodda skogstrakter som (osv.). IllSv. 1: 215 (1875). Hjärne K12 165 (1902).
c) bildl.
α) (numera bl. i historisk stil) indraga l. inveckla l. inblanda, engagera (ngn i ett förehavande l. företag o. d.); numera bl. refl., förr äv. tr. o. i pass. med intr. bet. GR 28: 499 (1558). Frankerijke hafwer .. söcht att bringa och fördiupa K. M:tt .. uthi ett Tyskt krijgh. RARP 7: 181 (1660). I ett krig inom Tyskland ville .. (Karl XI) ej fördjupa sig. Carlson Hist. 4: 129 (1875). (Karl XII) fördjupade sig i den slippriga polska politiken. Schybergson FinlH 2: 6 (1889). Kjellén SvGeogr. 176 (1900).
β) (ned)sänka l. försänka (ngn) l. låta (ngn) (ned)sjunka l. försjunka (i ngt, i sht skuld, synd, last, olycka, nöd o. d.); vanl. refl. l. i pass. med intr. bet.: (för)sänka sig l. försjunka (i ngt), l. i p. pf. ss. adj.: försänkt l. försjunken (i ngt); numera bl. ngn gg refl. l. i p. pf. i fråga om skuld. Dhen fattige Enchan (sitter) ännu .. uthi store giäldh .. fördiupat. VDAkt. 1667, nr 388. Mer och mer fördiupas i synden. Swedberg SabbRo 1193 (1691, 1712). Fördjupad i sömnen. Lybecker Young 133 (1795). (Karl XII) fördjupade Riket i et adertonårigt krigs olyckor. AdP 1800, s. 680. Det gamla Gardet .. / .. i sorg fördjupadt står. Nicander 2: 94 (1838). (Han) dog fördjupad i skulder. De Geer Minn. 1: 1 (1892). WoH (1904).
γ) refl.: tränga djupt (l. allt djupare, stundom lätt klandrande: för djupt) in (i ngt), gå (allt mera) till botten (med ngt), sätta sig grundligt (l. grundligare) in (i ngt); ivrigt (o. allvarligt) sysselsätta sig (med ngt); gå (helt) upp i (ngt). Fördjupa sig i en vetenskap, i studier. Han fördjupade sig i detaljer. Brask Pufendorf Hist. 395 (1680). (Han) började .. alt mer och mer fördjupa sig i fornsakers utredande. JGAcrel PVetA 1796, s. 41. Men hvarföre vidare fördjupa oss i historiska minnen? Sundberg Farl. 13 (1873). Det är icke vår mening att fördjupa oss i någon undersökning om skönhetens natur. De Geer VSkr. 1: 215 (1878, 1892). Utan ängsligt fördjupande i förvärfsarbetet. GHT 1895, nr 302 A, s. 2. Realismen .. fördjupar sig i en trogen naturobservation. Wrangel Dikten 49 (1912).
δ) refl.: låta sig helt upptagas l. absorberas (av en sysselsättning l. av tankar l. drömmar), överlämna sig (åt sina tankar osv.), försjunka, förlora sig (i ngt); ofta i p. pf. ss. adj: försjunken, försänkt (i tankar osv.). Fördjupa sig i (läsningen av) en bok, i ett samtal. Sitta fördjupad i tankar. (Jag) fördiupade .. mig i mina svårmodiga tankar. DeFoë RobCr. 78 (1752). Nelly .. fördjupade sig i matsedeln. Heidenstam End. 21 (1889). Alla sutto med slutna ögon, helt fördjupade i sig själfva. Lagerlöf Jerus. 1: 231 (1901). jfr (skämts.): Han fördjupade sig i ett glas öl. Hellström Kusk. 124 (1910). — i numera obr. uttr. Den resande fördjupar sig i tacksägelser. Blanche Våln. 499 (1847). Allt var så i handgemäng fördjupadt, / Att (osv.). CVAStrandberg 3: 192 (1869).
Spalt F 2481 band 9, 1927