Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
FÖR-FLYKTA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ning (föga br., Rinman, Konow (1887)). [jfr d. forflygte; förkortad form av FÖR-FLYKTIGA med anslutning till FLYKTA] (mindre br.) = FÖR-FLYKTIGA 2; äv. dep. Rinman 1: 422 (1788). Kanadabalsamens eteriska olja förflyktar härigenom. Hector Samlaren 110 (1918). bildl. Den ryskpatriotiska stämning som vid krigsutbrottet grep även stora delar av den (judiska befolkningen har) förflyktats under det gångna årets .. förföljelse. DN 1915, nr 250, s. 7. Intrycken ha förflyktat märkligt fort. Belfrage Väg. 18 (1918). —
(II 3) -FLYKTIG. [efter mnt. vorvluchtich; jfr FLYKTIG, adj.2 6 b] (†) flyktig, ostadig, utan ståndaktighet l. motståndskraft. (De finska bönderna) ähre ett förflychtigt folk, som icke vete sigh sielffve någen rådh, än sedhen andre till ath hielpe. GR 26: 106 (1556). —
(II 3) -FLYKTIGA0400 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade. [liksom d. forflygtige efter t. verflüchtigen; till FLYKTIG, adj.2 4] (i sht i fackspr.)
1) (mindre br.) tr.: göra flyktig, bringa att övergå i gasform. Möller (1790). Värmet förvandlar .. (kalihydratet) till en hvit ånga och förflygtigar det. Berzelius Kemi 1: 247 (1808). Östergren (1923; angivet ss. mindre br.). bildl. Försöket att förflygtiga några af de hårdsmältaste dogmerna till Symboler. Tegnér (WB) 7: 431 (1833).
2) intr. o. dep., förr äv. refl.: bortgå i gasform, avdunsta. Et förflygtigadt Kolämne. VetAH 1789, s. 174. Sänker man .. (en klorförening med kväve) i vatten af + 93°, så förflygtigar den sig med häftig fräsning. Berzelius Kemi 1: 507 (1817). En förflyktigande vätska. Östergren (1923). bildl.: dunsta bort, hastigt försvinna; i sht ss. dep. Hela den mythiska gudaskaran förflygtigas till luftiga allegorier af skaldens egna begrepp. Geijer I. 3: 406 (1817). (Lekmannapredikanterna) bygga på känslor, som förflyktiga. Månsson Rättf. 2: 112 (1916).

 

Spalt F 2663 band 9, 1927

Webbansvarig