Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRMEN, n.
(†) förhållande(t) att hindras (i ngt förehavande), hinder. Skepzflåttan war .. afförd ifrå Epheso .., på thet Fienden .. måtte .. hafwa .. läghenheet at öfwa alt fientlighit wesende vthan någhot förmeen. Schroderus Liv. 598 (1626).
Spalt F 2938 band 9, 1927