| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRMENA förme4na l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förme´na Weste; förmèna Dalin), v.1 -ar, -ade, -at, -ad (GR 26: 116 (1556: förmenedt, sup.) osv.); äv. (numera föga br.) -te, -t, -t (GR 2: 17 (1525: formeent, sup.), Heidenstam Vallf. 136 (1888: förment, p. pf.)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 1657 (1749)); jfr FÖRMEN.
1) (†) lägga hinder i vägen för (ngn l. ngt); hindra; förhindra; ofta med såväl direkt som indirekt obj.: hindra (ngn) från (ngt), (söka) omöjliggöra (ngt) för (ngn). GR 2: 17 (1525). Sådant kunde likväl icke förmena fienden at plantera sina Stycken nära under muren. Nordberg C12 1: 552 (1740). Ingen skall min själ förmena / Till den helga himmel gå. Ps. 1819, 456: 1.
2) (†) kvarhålla, undanhålla. Så att same vårtt godz ännu ther anhollidt och oss till skade förmeenth varder. GR 20: 303 (1549).
3) (i sht i skriftspr.) icke (vilja) låta (ngn) besitta l. komma i åtnjutande av (en fördel), icke (vilja) medgiva (ngn en fördel); neka l. förvägra (ngn ngt); äv. (numera bl. vid citering av Mark. 10: 14 i äldre översättningar) utan utsatt sakobj.; förr äv.: förbjuda (ngn ngt); ofta i p. pf. med adjektivisk bet.: som nekats ngn av försynen l. ödet o. d. Låter barnen komma till mich, och förmener them icke. Mark. 10: 14 (NT 1526; Bib. 1917: förmenen dem det icke). Thett skall ware förmeentt, att ingen kålgårder skall ware ther, som the förre war på thenna sidhe bechenn. TbLödöse 90 (1588). Quinnan är förment at någon sanning fatta. Nordenflycht Fruent. 17 (1761). Religionsfrihetens vänner .. begärde ordet, men detta förmenades dem under förevändning att ståndet måste påskynda sitt beslut. Odhner G3 1: 574 (1885). Sångens gåfva tycktes vara hans son förmenad. Ahrenberg StRätt 115 (1899).
4) (†) fråntaga l. beröva (ngn ngt). Ps. 1536, s. 87. Een maka from och fultrogen wän / mon döden mig hastigt förmena. Wivallius Dikt. 87 (1632). (Invånarna i Lund) supplicera mycket att behålla de faste torgs dagar, som Landskrona äro förmente. HSH 6: 125 (1658). I mitt hjertas bok jag bläddrar sakta, / Den skriften intet våld kan mig förmena. CVAStrandberg 1: 60 (1845).
5) (†) förskona (ngn) från (ngt). Tu ther igenom (dvs. gm purgering i tide) kan, mångh siukdom blij förment. Palmcron SundhSp. 258 (1642).
Spalt F 2938 band 9, 1927