FÖRMESDAG, m.; pl. -ar.
Etymologi
[till fsv. fyrme (förme), vbalsbst. till fyrma, hålla lindrigare fasta (avhålla sig från köttmat)]
(†) dag då lindrigare fasta hålles. Fastodagar och förmesdagar. Falck Und. 158 a (1558).
Spalt F 2942 band 9, 1927
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
